I modellen fångas samtliga kostnader som uppstår under byggnation och drift av solcellsprojekt. Inklusive kostnader för förstudie, upphandling, projektledning och förvaltning. Och den tar höjd för risken för överskridna kostnader och återinvesteringar. Även organisationens avkastningskrav bakas in i kalkylen.
Från kostnaderna subtraheras eventuella stöd, t.ex. det statliga investeringsstödet i Sverige. Sammantaget ger LCOE-modellen en mer rättvis bild av slutnotan jämfört med payoffmetoden.
Kräver mer bakgrundskunskap
– Några av anledningarna till att den inte alltid används vid upphandling av solceller kan vara att den kräver mer bakgrundskunskap och koll på fler antaganden än payoffmetoden. Och en mer avancerad beräkning. Den stämmer inte heller med hur många solcellsinstallatörer räknar i sina offerter, berättar Harald Överholm, en av grundarna av Eneo Solutions.
Det är viktigt att komma ihåg att trots att en LCOE-beräkning är betydligt mer noggrann och detaljerad än payoffmetoden är den ändå bara en kostnadsprognos. Eftersom grundinvesteringen, driften och återinvesteringsbehoven kan bli både billigare och dyrare än beräknat. Hur noga man än räknar.
Fördelar med LCOE
- Fångar alla kostnader från början, undviker tråkiga insikter i efterhand.
- Skapar rimliga jämförelser – kostnaden för solel från nätet eller från andra affärsmodeller speglar att någon annan har tagit samma totala kostnadsmassa som man själv tar i sin egen LCOE.
- En internationell standard som enkelt kan jämföras mot solcellsprojekt i Sverige eller utomlands.
Nackdelar med LCOE
- Kräver mer avancerad beräkning än payoffmetoden.
- Kräver mer bakgrundskunskap och koll på fler antaganden än payoffmetoden.
- Stämmer inte med hur solcellsinstallatörer oftast räknar i sina offerter.
1: LCOE modellen hittar du som Excel-fil längst ner på hemsidan med namnet ”Övriga (xlsx 243 kB)”.
