I ett företag som äger en solcellsanläggning är det VD som har elsäkerhetsansvaret för anläggningen. Det är ett dynamiskt ansvar som inte kan avtalas bort till underleverantörer.
Intresset för solceller är stort i hela samhället. Och solcellsmarknaden befinner sig i en expansiv fas. I Sverige står solel fortfarande för en mycket liten del av energiproduktionen. Men den har stor tillväxtpotential och skulle kunna utgöra en betydande del av svensk elproduktion i framtiden.
Att som företag göra en solcellssatsning, genom att sätta upp paneler på sitt tak, är en av de mest visuella hållbarhetsåtgärder man kan göra. Solcellerna kan entusiasmera hela organisationen och skicka en signal som gör att fler vill satsa på solceller. Samtidigt som de bygger varumärket och har en positiv inverkan på företagets miljönyckeltal.
I sin entusiasm får man dock inte glömma bort att det också finns allvarliga sidor med att inneha en solcellsanläggning. Bland annat ett långtgående juridiskt ansvar om något skulle inträffa med anläggningen.
För det mesta utgör det här inga problem. Samtidigt ska man vara medveten om vilka fel som kan uppstå på solceller. I värsta fall kan de leda till farliga elfel. Eller utlösa bränder.
Sedan 1 juli 2017 är lagstiftningen kring starkströmsanläggningar samlad i en ny Elsäkerhetslag. I lagtexten definieras en starkströmsanläggning som en elektrisk anläggning för spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom. Och hit hör en solcellsanläggning.
För att minska riskerna för att el orsakar person- eller sakskador har kraven på elinstallationsföretagen blivit tydligare och striktare. Men elinstallationsföretagens ansvar gäller bara under den tid de utför installationsarbete.
Så snart anläggningen är i drift är det innehavaren som har ansvaret. Och lagen är tydlig med att det är ett personligt ansvar som vilar på VD i företaget som innehar anläggningen. Hen är skyldig att se till att anläggningen fungerar korrekt varje dag.
Om en olycka inträffar råder ett strikt skadeståndsansvar för anläggningar som är större än 50 kilovoltampere (motsvarar en toppeffekt för solceller på cirka 40kW). Vilket omfattar de flesta solcellsanläggningar som sitter på tak till kontor eller andra stora fastigheter. Detta betyder att skadeståndsansvaret alltid gäller. Som innehavare är bolaget och dess VD alltså skyldigt att ersätta alla skador som uppstår på grund av solcellerna. För anläggningar med en lägre effekt har man däremot ett skadeståndsansvar som kan avgöras från fall till fall i domstol.
Även om inte en olycka har inträffat så ska man vara medveten om att man enligt lagen kan dömas för att ha brustit eller försummat sitt ansvar.
– Hur detta kommer tolkas i praktiken av Elsäkerhetsverket och domstolar återstår att se, säger Wilhelm Löwenhielm, grundare av solelsföretaget Eneo Solutions och ordförande i branschföreningen Svensk Solenergi. Wilhelm tycker det är bra att det tillkommit en ny, striktare och tydligare lag.
– Elsäkerhetslagen tryggar vår bransch och ser till att minska riskerna. Vi vill att branschen ska växa snabbt och det sista den behöver är att solceller förknippas med osäkerhet och olyckor. Enklast är att se på solcellerna som ett litet elverk som behöver sin egen personal och löpande arbete – då hamnar man rätt tycker vi.
Så länge man själv gjort investeringen i anläggningen är man dess innehavare. Och även om det är ovanligt att en solcellsanläggning orsakar skador på person eller sak, så ska innehavaren vidta de åtgärder som behövs för att förebygga detta. Ansvaret för elsäkerheten kan inte avtalas bort till underleverantörer.
Så vad behöver man som innehavare göra för att känna sig trygg med sitt ansvar? I ett mail svarar Elsäkerhetsverket så här på den frågan:
”Anläggningen ska kontrolleras så pass ofta att inte fel och brister hinner uppstå och orsaka skada på person eller sak innan de upptäcks. Kontrollerna ska anpassas till anläggningens beskaffenhet, ålder, omgivande miljö och användning.” 1
– Det betyder att man har ett dynamiskt ansvar att själv reflektera över om man har ett fullgott skydd av anläggningen. Det finns inte en checklista som man bara kan ladda ner och bocka av. Oavsett vem som ska sköta förvaltningen, antingen som en intern tjänst eller genom en extern förvaltare, så behöver den vara systematisk. Och utföras av en utbildad person och med omfattande riktlinjer. Det är också viktigt att riktlinjerna lever vidare även om personen byter jobb, kommenterar Wilhelm Löwenhielm.
